De fyra horisontella målen ska beaktas i varje projekt genom att projektägaren i projektbeskrivningen anger i vilken grad man bedömer att man kommer att uppfylla respektive inte uppfylla de horisontella målen:

Jämställdhet: målet är exempelvis att jämställdhet ska råda i tillgång till arbetsmarknad, utbildningssystem och lika möjligheter vid start av privata företag. >>
Miljö: målet är att ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. >>
Mångfald/integration: målet är allas rätt att delta i samhället på lika villkor vad avser utbildning, arbete, kulturliv etc. >>
Informationsteknik: målet är att ta tillvara de möjligheter informationssamhället ger att utveckla mänskliga resurser och stimulera företagandet. >>



Jämställdhet

Arbetsmarknaden är i hög grad uppdelad efter kön på såväl horisontell nivå, dvs mellan olika yrken, som vertikal nivå dvs mellan olika beslutsnivåer i företag och förvaltningar.  Programmets genomförande skall bidra till att jämställdhetsperspektiv i högre grad beaktas i arbetslivet. Detta skall framförallt ske genom attitydpåverkande åtgärder där förhållanden för kvinnor och män synliggörs, frågor som berör individer prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor och män analyseras.

Programmets innehåll skall utformas så att jämställdhet i betydelsen lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män uppnås.

För att tydliggöra hur projektet medverkar till en förbättrad jämställdhet redovisas 1, 2, 3 eller 4 där:
	Projektet syftar direkt till att förbättra jämställdheten Projektet bidrar till en förbättrad jämställdhet Projektet är jämställdhetsneutralt Projektet riskerar försämra jämställdheten

Miljö

En god miljö har stor betydelse för områdets konkurrenskraft.

I Göteborg arbetar vi integrerat med ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer som samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Omvänt främjar den sociala välfärden den ekonomiska utvecklingen.

Dessa områden hänger naturligt samman och har stor betydelse för människors livsvillkor och ett uthålligt samhälle. Vårt arbete i området utgår från ett tvärsektoriellt, handlingsinriktat perspektiv. Vi vill ta vara på och uppmuntra boendes, NGO`s och företagen i områdets engagemang och delaktighet. På så sätt skapar vi förutsättningar för människor och organisationer att ta ansvar för närmiljön.

Genom samverkan och breda nätverk inom området har vi goda förutsättningar att driva arbetet framåt i kretsloppsanda. Urbanområdet är en central del av storstaden och har både miljöproblem och miljöfördelar. Det är en stor utmaning att förverkliga visionen om den hållbara staden.

Med helhetssyn på miljöfrågor, kultur, hälsa, fysisk planering och andra förutsättningar för en god livskvalitet, arbetar vi för en hållbar samhällsutveckling i området. Nyckelorden är kretsloppsanpassning, minskad resursförbrukning och trafikbelastning, renare luft och vatten.

Vi skall verka för en kretsloppsanpassning genom att öka användningen av miljömärkta produkter, miljöanpassade byggmaterial och förbättrad avfallshanteringen. Minskad resursförbrukning omfattar insatsområden som energiflöden, vatten- och materialförbrukning. Minskad trafikbelastning innebär satsning på bättre kollektivtrafik, säkrare gång- och cykelbanor, samtransporter och bilpooler.

Göteborgs stad följer upp och redovisar numera årligen hur arbetet med den ekologiskt hållbara utvecklingen fortskrider. Redovisningen görs i anslutning till bokslut och de innehåller en sammanställning av vad vidtagna åtgärder har haft för effekter på omställningsarbetet.

Redovisningen innehåller också nya åtgärder som följer av förslag som har lagts under året eller i samband med andra beslut.

För att tydliggöra hur projektet medverkar till en förbättrad miljö redovisas 1, 2, 3 eller 4 där:
	Projektet syftar direkt till att förbättra miljön Projektet bidrar till en förbättrad miljö Projektet är miljöneutralt Projektet skadar miljön

Mångfald/integration

Många av de senaste 20 årens invandrare har haft stora svårigheter att få en fast förankring i arbetslivet. Detta förstärktes ytterligare under 1990-talets lågkonjunktur. Även för barn till invandrare med utomeuropeisk härkomst är situationen allvarlig. Risken att bli arbetslös är större för ungdomar med utländsk bakgrund än för ungdomar med svensk bakgrund, även när kunskaperna i svenska och andra skolämnen är identiska.

I området finns en språklig och kulturell mångfald som ska tas tillvara som en resurs i utvecklingsarbetet. Att bättre utnyttja etnisk, social och åldersmässig olikhet i privat och offentligt arbetsliv är en möjlig väg till social och ekonomisk förnyelse. Mångfaldsprincipen innebär att individens möjligheter att få ett jobb inte hindras av hans/hennes kön, ålder, klass, etniska tillhörighet, sexuella läggning eller eventuella funktionshinder. Inom Urbanprogrammet skall åtgärder utvecklas som främjar mångfald i arbetslivet. Syftet bör vara att dels förändra attityder och utöka rekryteringsunderlag i privat och offentligt arbetsliv och dels bidra till arbetsmarknadsanpassad kompetensutveckling och nätverksbyggande för arbetslösa individer.

För att tydliggöra hur projektet medverkar till en förbättrad mångfald redovisas 1, 2, 3 eller 4 där:
	Projektet syftar direkt till att förbättra mångfalden Projektet bidrar till en förbättrad mångfald Projektet är mångfaldsneutralt Projektet riskerar minska mångfalden

Informationsteknik

IT-sektorn har en utomordentlig betydelse för den framtida arbetsmarknaden. Därför gäller det att ta tillvara de möjligheter som informationssamhället erbjuder för att stimulera ekonomisk utveckling i Urbanområdet. Informationstekniken kan vara aktuell både när det gäller att utveckla mänskliga resurser och att stimulera företagandet. Eftersom det finns en sådan potential i den nya tekniken, så har vi valt att göra även detta till en horisontell fråga att särskilt beakta i Urbanprogrammets alla delar.

Undersökningar visar att användningen av datorer och Internet varierar med etnisk tillhörighet, kön, ålder och med inkomst- och bostadsförhållanden. Det skulle innebära att förutsättningarna för att utnyttja den nya tekniken är sämre i Urbanområdet än i staden som helhet. Ett sätt att utveckla mänskliga resurser är att skapa en bred IT-kompetens och ett starkt förtroende för användningen av IT i området. För att befolkningen i Urbanområdet på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig IT-utvecklingen är det nödvändigt att det finns en naturlig tillgång till tekniken och datakunskap. Genom särskilda insatser för att tillvarata informationstekniken ska Urbanprogrammet medverka till att göra tekniken tillgänglig för alla.

För att tydliggöra hur projektet medverkar till att göra tekniken tillgänglig redovisas 1, 2, 3 eller 4 där:
	Projektet syftar direkt till att förbättra tillgängligheten Projektet bidrar till en förbättrad tillgänglighet Projektet är tillgänglighetsneutralt Projektet riskerar minska tillgängligheten